Sverige är ett litet land i världen, men det skulle man inte kunna tro om man tittar på mängden forskning och konferenser som hålls i Sverige varje år. Sverige är basen för många internationella forskarnätverk och varje år välkomnas forskare från hela världen till Sverige för att presentera sin forskning och knyta nya kontakter med svenska forskare och labb. I vissa fall finansieras konferenserna av enskilda lärosäten, men ofta söker institutioner bidrag från stora forskningsfinansiärer. Några av de största svenska statliga forskningsfinansiärerna är Vinnova och Vetenskapsrådet och exempel på stora privata finansiärer är Riksbankens Jubileumsfond och Wenner-Gren Stiftelserna.
En aktiv politik för mer forskning
Sverige för en aktiv politik för mer kvantitet och kvalitet när det gäller forskning. Detta syns dels i forskningspropositionerna från regeringen, dels i det aktiva intresset från forskningsfinansiärer för att stödja både nationella och internationella konferenser i Sverige och dels i att finansiera svenska deltagares resor och avgifter för att delta i internationella konferenser. En av de största internationella årligt återkommande konferenserna i Europa är Esof. Esof är interdisciplinärt och välkomnar alla aspekter för forskning, något som gör att inte bara enskilda forskare, men även forskningspolitiker och tjänstemän är intresserade av att delta. 2016 hölls Esof i Manchester, vilket blev något ironiskt. Brexit omnämndes inte på årets Esof och frågan blir när och om konferensen kan återvända Storbritannien.
Representation är viktigt
Oavsett om det rör utländska deltagare som kommer till svenska vetenskapliga konferenser eller svenska deltagare som reser till internationella konferenser som Esof, är det i slutändan representation som räknas. Svensk forskning behöver synas och forskning utvecklas aldrig så fort som när forskare möts och får nya uppslag och idéer. Svenska universitet är bra på konferenser. Vi har finansieringsmöjligheter, framstående forskare och praktisk kunskap om hur en bra vetenskaplig konferens bör se ut. Ofta är fikarasterna, luncherna och konferensmiddagarna lika viktiga som det akademiska programmet. I många fält är presentationerna på konferenser endast tjugo minuter långa och fungerar ungefär som en boks baksidestext. De introducerar snabbt ämnet. Då är det viktigt att det finns tid och plats för vidare diskussioner efteråt.
